Skola och utbildning

Kalmarmoderaterna står på elevernas sida. Det är oväsentligt vem som är huvudman för skolan, det viktiga är att hitta just den skolan som passar varje elev bäst.

Kalmarmoderaterna står på elevernas sida. Det är oväsentligt vem som är huvudman för skolan, det viktiga är att hitta just den skolan som passar varje elev bäst. Den skolan där de kan utvecklas till sitt bästa jag och få den skolmiljö och trygghet som alla elever i vår kommun har rätt till. Inom utbildningsnämndens ansvarsområde finns idag 18 förskolor och 16 grundskolor. Utöver det har vi 15 fristående förskolor och 7 fristående grundskolor. Det finns totalt (2021) 3492 barn i förskolan och 7215 elever i grundskolan.

Skolan är en av de frågor som är absolut viktigast för Moderaterna och Kalmaralliansen. Svensk skola misslyckas ofta på flera punkter. Inte minst när det gäller trygghet men även gällande stöd, i och utanför klassrummet, främst till elever i behov av just särskilt stöd. Svensk Näringsliv har skrivit en rapport: Vad kan vi lära oss av Pisa 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat. I rapporten finner man att elever i fristående skolor presterar bättre än i de kommunala skolorna, med statistiskt säkerställd marginal. Detta både innan och efter att man justerat för elevernas bakgrund (elevers kön, ålder, ålder vid ankomst till Sverige, vilket språk eleven pratar hemma, hur många elever som gått i förskola, digitala resurser i hemmet, ägodelar i hemmet, föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas yrkesstatus). Förklaringen till de relativt goda resultaten anses vara att friskolorna oftare verkar göra fler saker rätt. De ger mer anpassad undervisning och feedback, använder oftare digitala hjälpmedel i klassrummet samt har ett bättre studieklimat.

Vi menar att Kalmar kommun har något att lära här. I vårt Kalmar har alla elever rätt att gå i bra skolor och har rätt att utvecklas till sin fulla potential. I vårt Kalmar har alla elever rätt att få det stöd och hjälp, men också de utmaningar som de behöver för att lyckas i skolan. I vårt Kalmar garanteras det fria skolvalet och för oss är det en självklarhet att det är föräldrarna och inte politiker som vet vilken skola som passar deras barn bäst. I vårt Kalmar existerar kommunala och fristående skolor på lika villkor och med samma krav på kvalité. Vi vill också stärka samarbetet mellan de kommunala och de fristående enheterna då alla skolor arbetar mot samma mål, att våra elever ska få den bästa utbildningen och bli behöriga till gymnasiet.

Vi väljer att investera i skolan. Vi har därför under flera år, i våra budgetförslag, valt att föreslå en höjning av elevpengen. En elevpeng som idag är en av landets lägsta. Vi tror att detta är pengar som behövs ute på skolorna. Kalmar kommuns skolor är effektiva med tanke på det som satsas på skolan och som kommun har vi lägre socioekonomiska utmaningar än många andra. Men vi har 15% av våra niondeklassare som inte är behöriga till gymnasieskolan, här behövs det mer resurser. Samtidigt förtjänar alla kommunens barn att få samma satsningar som barn i andra kommuner för att nå precis så långt som varje individ möjligen kan. När vi ligger på plats 173 i skattenivå är det inte försvarbart att satsa så lite på skolan.

Vi satsar även på att säkerställa studiero och trygghet på våra skolor. Vi tar krafttag mot mobbning, och vill arbeta med förväntansdokument och konsekvenstrappa. Samt införa en forskningsbaserad metod för att arbeta mot mobbning. Det är inte den mobbade som ska byta skola, löser man inte problemet är det mobbaren som ska flyttas.

Vi anser att grunden för en bra skolgång läggs i förskolan och därför vill vi ytterligare stärka pedagogerna och öka vuxentätheten i våra förskolor och säkerställa att barngrupperna inte är för stora. Vi vill också åter se en förskoleavdelning med teckenspråksinriktning och erbjuda modersmålsstöd även på förskolan.

Kalmarmoderaterna vill att Kalmar kommuns skolor ska vara en av de allra bästa och därför vill vi:

att man höjer blicken och tar in erfarenheter och goda exempel nationellt och internationellt.
att riktlinjer tas fram för att alla förskolor ska kunna erbjuda mer tid i förskolan (utöver 15 h) för de elever som förskolechef bedömer skulle gynnas av detta socialt eller för sin språkutveckling utan att det ekonomiskt belastar den enskilda enheten.
att det tas fram underlag till hemsidan (Kalmar.se) där det går att utläsa hur många barn som går på olika förskoleavdelningar och hur personaltätheten ser ut på varje enhet.
att förutom kvalitetskrav tycker vi det är rimligt att barngrupperna i den pedagogiska verksamheten är inom Skolverkets riktlinjer.
att barn med ett annat modersmål än svenska erbjuds hemspråk.
att utbildningsförvaltningen (UF) startar upp en förskoleavdelning med teckenspråksinriktning.
att Kalmar kommun säkerhetsställer att lokalerna som förskolebarnen vistas i är i den storlek så att det går att bedriva undervisning för alla i lokalerna samtidigt, så inte vissa barn hänvisas till aktiviteter ute pga av platsbrist.
att utbildningsförvaltningen (UF) utreder varför pojkar i Kalmar kommun har lägre behörighet och meritpoäng än flickor.
att UF utreder hur situationen är för barn/elever i behov av särskilt stöd i relation till andra kommuner.
att UF ser över hur man organiserar undervisningsgrupper för att bäst möta alla elevers olika behov och stödinsatser.
att UF säkerställer att rätt kompetens kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) finns ute på alla våra förskolor och skolor och att ny personal har den kompetensen.
att UF gör en genomlysning av ekonomin kopplad till elevpeng och statsbidrag.
att UF utreder möjligheten till att förlänga skolgången för de elever som ej når upp till behörigheten på gymnasiet.
att man utbildar och informerar vårdnadshavare om att se tecken på elevers psykiska ohälsa och vart de ska vända sig och vilken hjälp de kan få.
att det inom central elevhälsa ska finnas en person som jobbar med psykisk ohälsa, som både personal och vårdnadshavare kan kontakta.
att inom central elevhälsa anställa fler pedagoger med olika professioner, som kan stötta elever i behov av särskilt stöd.
att UF gör en översyn över hur vi kan utnyttja digitaliseringen mer i elevhälsoarbetet.
att ha fokus på att få in fler vuxna i skolan som ett stöd för eleverna men även för lärarna.
att en ordentlig översyn och utredning görs för att säkerställa att vi har rätt antal elever per kategori av skolsköterska, kurator, läkare och psykolog.
att skolan tillhandahåller digital undervisning till eleven under den tiden som den inte kan närvara i skolan.
att skolan ges förutsättningar för att kunna undervisa elever på distans..
att all skolpersonal utbildas om hemmasittare och informeras om hur man, på ett bra sätt, möter upp dessa elever när de kommer tillbaka till skolan, alltifrån vaktmästare, matsalspersonal och personer som befinner sig i elevens närhet.
att UF inför ett early warning system i verksamheten. D.v.s. ytterligare förtydligar det arbete som görs idag.
att mottagningsenheten får upparbeta en bättre kommunikation med BUP, polisen och skolorna för att göra allt för att ge den nyanlända all hjälp som behövs på alla plan.
att vårdnadshavare får all information på sitt språk om vad som händer i processen fram till att man placeras på en skola.
att UF undersöker hur man bäst tillämpar en evidensbaserad modersmålsundervisning, samt hur fjärr- och distansundervisning kan bidra till att fler elever får tillgång till god undervisning av behöriga modersmålslärare.
att UF utreder huruvida Olweusprogrammet mot mobbning eller liknande kan införas.
att det är mobbaren som ska flyttas inte den som mobbas när situationen kräver det.
att ge rektorn och annan personal fler möjligheter och verktyg att arbeta med mobbning.
att koppla in elevhälsan tidigare i ett “mobbningsärende” då löser vi problemet snabbare om vi tar hjälp utifrån, tex av det Mobila teamet.
att bilda ett föräldranätverk ska uppmuntras från skolan och enkla lösningar för detta ska tas fram.

att föräldrar som brister i sitt föräldraansvar tidigt ska kopplas samman med det förebyggande teamet för att få den hjälp och stöd som behövs.
att trygghetsvandringar tillsammans med skolledning och elevrepresentanter ska genomföras återkommande på alla skolor och även gälla utemiljöer.
att UF får i uppdrag att utreda hur Kalmars skolor skulle kunna arbeta mer med förväntansdokument och konsekvenstrappa tillsammans med föräldrar och elever. På så sätt blir det tydligare för alla, vilka förväntningar som finns och vad som händer om regler bryts, t.ex. om elever förstör skolans egendom.
att UN (utbildningsnämnden) ger UF i uppdrag att rektorerna inför ett förväntansdokument som varje elev, vårdnadshavare och skola arbetar fram tillsammans.
att skolorna tillsammans med förebyggandeteamet anordnar föräldraträffar minst en gång per år.
att det blir ett förtydligat serviceuppdrag för förebyggande teamet mot skolan förstärkt med mer resurser.
att rektorer ges möjlighet att anställa en trygghetspedagog, genom att förvaltningen äskar medel från Kalmar kommuns trygghetssatsning. Vi tror att detta kommer underlätta samarbetet mellan de olika aktörerna inom kommunen.
att utbilda personal i förskolorna så att de upptäcker tecken hos elever/barn som behöver extra socialt stöd i sin vardag
att vi utbildar personalen i att prata med vårdnadshavare och hjälpa dem till vidare till kontakter inom BUP eller socialen, alternativt att det finns någon på förvaltningen som har detta uppdrag.
att säkerställa att alla våra olika insatser samverkar med fokus på att förebygga.
att UF tar fram ett material som tydligt förklarar för vårdnadshavare vilka olika insatser som finns för barn i behov av särskilt stöd och vart man vänder sig.
att UF förtydligar den centrala elevhälsans roll och informerar om detta.
att Kalmar kommun jobbar för ett bättre samarbete mellan Barn och Ungdomshälsan (regionen), BUP (regionen), Habiliteringen (regionen) och elevhälsan/centrala elevhälsan, då många av våra elever och vårdnadshavare har kontakt med flera.
att man tillsammans med en ansvarig från elevhälsan ser till att alla skolor erbjuder likvärdiga alternativ med studier i mindre klassrum eller dylikt.
utreda hur kommunen kan NPF-säkra Kalmars grundskolor genom en universell utformning och arbetssätt.
att revidera och implementera den handlingsplan för särskilt begåvade barn som finns, den bör synliggöras, verkställas och följas upp
att tillsätta specialpedagoger som åker runt till alla skolor där dessa elever går och utvärdera arbetet och hitta lösningar utifrån varje elevs situation.
att ge stöd till lärare i detta arbete då det kan innebära att elever behöver byta årskurs.
att ta fram informationsmaterial till föräldrar som visar vad det innebär att vara en elev med en särskild begåvning.
att UF gör en ordentlig genomlysning över hur arbetet fungerar på sjukhusskolan.
att UF kontinuerligt säkerställer att de lokaler som erbjuds sjukhusskolan från regionen är ändamålsenliga, i enlighet med Skolverkets och Skolinspektionens riktlinjer.
att UF utreder hur det kan bli ekonomiskt möjligt för rektorerna att kunna ha specialfunktioner som kurator, studie- och yrkesvägledare och trygghetspedagog på en högre tjänstgöringsgrad, gärna heltid för att höja skolresultaten.
att utreda möjligheten införa 80-90-100 förslaget, att trappa ned sin arbetstid för äldre personal, på våra skolor i kommunen. Ett effektivt sätt att få behålla personal längre.
att informera alla personal på våra skolor om den nya visselblåsarfunktionen som inrättas.
att UF tar ett helhetsgrepp om tjänsterna ute på skolorna så att våra studie- och yrkesvägledare kan arbeta närmare eleverna.
att se över antalet tjänster och hur de är fördelade mellan skolorna.
att UF upprättar ett arbetssätt som inkluderar de fristående enheterna när det gäller kompetens- och utbildningsinsatser.
att UF utreder möjligheterna och förutsättningarna för att införa ett transparent och gemensamt administrerat kösystem till alla skolor i Kalmar, fristående såväl som kommunala.
att kommunägda idrottshallar ska behandla kommunala och fristående skolor lika vid uthyrning, utan att ge förtur till någon enskild huvudman.
att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en rutin för hur överlämningar mellan skolor ska gå till.
att Kalmar kommun ska se till att varje skola har tillgång till en skolskog senast 2025.
att UF ger i uppdrag till skolorna att ta med i sin verksamhetsplanering att utnyttja de skolskogar som redan finns och sprida goda exempel vidare till de skolor som är på gång att få en.
att Kalmar kommun arbetar vidare tillsammans med Gymnasieförbundet för att utveckla arbetet kring Ung Företagsamhet och entreprenörskap, som ska finnas på alla utbildningsprogram.
att utöka och tredubbla kommunens sommarjobbsplatser som erbjuds till de som vill driva ett UF-företag.
att Kalmar kommun ger ett tydligt uppdrag till utbildningsförvaltningen att öka andelen värdeskapande aktiviteter ute på skolorna och säkerställa att alla elever får ta del av ett entreprenöriellt lärande under grundskolan.
att UF redovisar till nämnden årligen vilka olika typer av aktiviteter som bedrivs ute på skolorna i denna anda.
att vi ökar attraktiviteten hos de yrkesförberedande program som arbetsmarknaden efterfrågar särskilt.
att vi erbjuder lovskola till alla elever som vill, inte bara de som har svårt att klara skolan; den som vill förbättra sina betyg inför vidare utbildning ska få göra det.
att vi verkar för att starta skoldagen senare på morgonen för gymnasieelever.
att vi kartlägger noga orsakerna till att elevers behörighet saknas.
att målsättningen måste vara att alla elever ska vara behöriga efter avslutad grundskola.
att vi utreder möjligheten att, för fler, förlänga grundskolan ett år för att uppnå behörighet.
att Kalmar kommun inför ett forskningsbaserat early warning system i verksamheten. D.v.s. ytterligare förtydligar det arbete som görs idag.
att ha tidigare samarbete mellan skolan, elevhälsan och BUP om vissa elever behöver extra stöd för att klara sin skolgång.
att bygga upp en central organisation som ges ett tydligt mandat i det Kommunala Aktivitetsansvaret (KAA)
att Kalmar kommun skaffar sig en god bild över hur många unga som ingår i KAA.
att anställa två personer, en kille och en tjej, som får ansvar att arbeta med dessa ungdomar.